"Ingen kan allt, men alla kan något"
"Alla kan något, ingen kan allt"
Under hela min uppväxt har jag sporadiskt fått höra dessa meningar. Kanske för att jag själv aldrig var duktig på "allt", men visade tydliga intressen inom specifika områden/ämnen. Att vara duktig och/eller ha ett intresse för endast ett fåtal ämnen, var inte i längden alls hjälpsamt för mig. Särskilt inte i grundskolan eller gymnasiet. Där skulle alla kunna lagom mycket av allt. För mig fastnade inte kunskapen alls, hur mycket jag än ansträngde mig. Varför det var så förstod jag inte. Hade jag vetat lösningen på problemet hade jag löst det direkt. För jag ville lära mig, ända fram tills jag accepterade att kunskapen som inte fastnade aldrig skulle göra det. Redan då i grundskolan hade jag gett upp.
För er alla som inte kan allt, men som ändå kan något. Ge INTE upp! Jag lyckades med tiden lära mig mer och återfå motivationen. Trots sjukskrivning hade jag ändå jobb direkt efter gymnasiet. Trots otillräckliga betyg från gymnasiet går jag imorgon min sista dag på folkhögskolan som hjälpt mig komma vidare. På måndag börjar jag ett nytt jobb som det tog mig tre månader av sökande för att hitta, och i höst håller vi tummarna om att jag blir antagen till universitetet. Så alla ni som läser detta, ge inte upp!